Delar av PALM-Gruppen var på Linneuniversitetet för att marknadsföra Nässjö kommun som arbetsplats för blivande lärare. Här blev det många intressanta möten och pedagogiska diskussioner med både studenter och kollegor från andra städer. Tidigare under våren var andra halvan av PALM-Gruppen på HLK i samma uppdrag samt för att berätta om vårt utvecklingsläraruppdrag.
Sista träffen fick lärarna redovisa sin ”examensuppgift” som var en slags sammanfattande uppgift utifrån vad våra träffar har handlat om. Vi hann också med att fika och diskutera samt utvärdera hur våra träffar har varit – litteratur, kollegialt lärande, handledning, föreläsningar, uppgifter att pröva i undervisningen, praktiska övningar mm. Vi tog med oss många goda tankar från våra träffar. Det har varit intressant och lärorikt. Tack till alla engagerade kollegor på Parkskolans och Brinells högstadium för det här året!
En uppgift som vi hade till denna träff var att genomföra en övning i sin undervisningsgrupp som uppmuntrar (tvingar) eleverna till att tala med varandra.
Jennie berättade att hennes elever fick förklara och beskriva bilden med ord och ibland ta kroppsspråket till hjälp. Eleverna tränade sig i att prata, förstå och försöka komma runt ett problem. Eleverna själva tyckte det var roligt eftersom alla fick prata med någon. Det som var svårt var att hitta alla ord.
Kollegorna på skolan kom med flera förslag hur övningen skulle kunna vidareutvecklas.
Ha en jättehärlig påsk! 🐔🐣
önskar PALM-Gruppen
Direkt efter dialogdagen åkte vi till våra skolor där vi genomför utbildningen. Träff 7 innehöll redovisning av cirkelmodellen steg 3 och 4. Vi fick lyssna på intressanta arbeten och reflektioner.
Vi gick också igenom nästa område som är tal i klassrummet. Hur ställer vi frågor till eleverna? Vilka kommer till tals i klassrummet? Hur kan vi förbättra oss? Här hade vi givande diskussioner och flera olika bra metoder delgavs varandra.
I onsdags var vi på en dialogdag som ordnades i Nässjö. Politiker, kommunledning, rektorer, förskolechefer, karriärlärare och fackliga representanter träffades för att diskutera våra möjligheter och utmaningar som vi tillsammans möter i vardagen. Fokus denna dag var barn och elevers ansvar och inflytande. Vi hade intressanta diskussioner där detta togs fram från olika perspektiv. Det blev en hel del skratt också…
I fredags representerade vi Nässjö kommun på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Där anordnades en professionsdag i form av en mässa där syftet var att stärka samverkan mellan lärarutbildning och professionen (skolhuvudman och yrkesverksamma lärare). Nässjö var en av kommunerna som passade på att möta studenter och svara på deras frågor.
Seminarier ordnades under dagen och vi i PALM-Gruppen berättade om vårt uppdrag. Charlotte Hegg som också är utvecklingslärare i Nässjö berättade om läs- och skrivundervisning i åk 1-3 med inriktning ASL.
Det var en spännande dag med intressanta möten!
Till vänster står Lina tillsammans med Nässjö kommuns personalutvecklare Magnus Rehn. Överst till höger är Magnus Rehn och Helena Petersson (rektor och VFU-ansvarig). Längst ner till höger är utvecklingsläraren Charlotte Hegg, Lina och Magnus Rehn.
Idag har vi varit på en jätteintressant och lärorik föreläsning i Brinellskolans aula.
Föreläsningen Barn i asylprocessen handlade om hur vi tillsammans kan skapa stödjande och läkande miljöer för barn i asylprocessen. En viktig fråga som föreläsningen tog upp är: Hur kan vi hjälpa barn med trauma?
Föreläsare var Kristina Gustavsson och Anna Jonsson från barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Nässjö och Elisabeth Rosander, barn- och ungdomshälsan i Nässjö.
Bland de praktiska övningar som vi visat för lärarna på våra träffar i PALM-Gruppen och låtit dem pröva, finns övningen Matcha meningar. (Se Gibbons 2010:121.)
Målet med övningen: är att hjälpa eleverna att se skillnad på vardagligt och formellt språk. Eleverna ska para ihop meningar som är uttryckta genom skolspråk med dem som är uttryckta i vardagligt språk. Det ska inte vara för att testa eleverna utan för att få igång en diskussion om språkskillnader och när de olika uttryckssätten kan användas.
Hur gör man? Antingen kan eleverna dra streck mellan meningar som har samma betydelseinnehåll eller så kan man göra som vi gjorde vid vår träff. Vi hade skrivit ner meningarna som skulle matchas på lappar. Lärarna fick sedan gå runt och hitta den som hade samma mening, men skrivet på skolspråk eller vardagsspråk. Letandet och ihopmatchningen skapade verkligen dialog, vilket vi vill ha i våra klassrum.
Vad säger då forskningen om skillnaderna mellan vardagligt språk och skolspråk? För kunskapsutveckling i skolans ämnen krävs kunskap om det situationsberoende, specialiserade, tekniska, abstrakta och ofta skriftspråkliga skolspråket (Axelsson; 2009:6-7, Hägerfält; 2011:49 ). Det tar mycket längre tid att utveckla skolans språkbruk än det vardagliga språkbruket (Gibbons; 2010:35). Geijerstam (2006:15) menar att skolspråket kan vara svårt för flerspråkiga elever, beroende på elevernas språkliga bakgrund. Enligt Hajer & Meestringa (2014: 31-35) är det skillnad mellan vardagligt språkbruk och skolans språkbruk på flera plan. Om man ser till lingvistisk aspekt har det vardagliga språkbruket enkel meningsbyggnad medan skolans språkbruk har komplex syntax med svåra ordformer, sammansatta ord och nominaliseringar. Om man ser till funktionell aspekt är interaktionen i vardagligt språkbruk mellan jämlika samtalspartners och skolans språkbruk har oftast interaktionsformen Initiering-Respons-Feedback. Läraren har en expertroll och interaktionen handlar främst om att förklara, motivera, jämföra, sammanfatta och klassificera. Ur semantisk aspekt har vardagligt språkbruk en direkt synbar kontext och ord används i sin vardagliga betydelse, exempelvis innebär ordet marknad en torgmarknad. I skolans språkbruk finns fackspråklig betydelse av vardagliga begrepp. Ordet marknad skulle här kunna användas som ett begrepp inom ämnet ekonomi. Det vardagliga språkbruket används för sociala strategier och kommunikation för att kunna få information, medan skolans språkbruk innefattar kognitiva strategier såsom att kunna ta ut det viktigaste ur avancerad text och att veta hur man använder olika strategier vid komplicerade uppgifter. Eleverna måste bli medvetna om vilket skolspråk som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Gränsen mellan vardagligt språkbruk och skolrelaterat språk är inte definitiv (a.a.).
Källförteckning
Axelsson, Monica (red.). (2009) Många trådar i ämnet – genrepedagogiskt arbete i Knutbyskolan. Stockholm: Språkforskningsinstitutet.
Geijerstam, Åsa von (2006) Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Tillgänglig på: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:169321/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2015-10-01].
Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren.
Hajer, Maniké & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren och Fallgren.
Hägerfält, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber.
Nu är det nytt år, men vi gör en tillbakablick till strax innan jul. På självaste lucia den 13 dec var delar av oss i PALM-Gruppen och berättade om vårt arbete för Nässjö kommuns studiehandledare. På träffen diskuterades också andraspråksinlärning, modersmålets betydelse och studiehandledarens roll. Vilken lyckad träff! Och vilken språklig kunskap och kompetens som var samlad i detta rum med studiehandledare! Erfarenhetsutbyten, samtal och många skratt fortsatte under luciafikat med lussekatter och pepparkakor.
PALM-Gruppen 