Direkt efter dialogdagen åkte vi till våra skolor där vi genomför utbildningen. Träff 7 innehöll redovisning av cirkelmodellen steg 3 och 4. Vi fick lyssna på intressanta arbeten och reflektioner.
Vi gick också igenom nästa område som är tal i klassrummet. Hur ställer vi frågor till eleverna? Vilka kommer till tals i klassrummet? Hur kan vi förbättra oss? Här hade vi givande diskussioner och flera olika bra metoder delgavs varandra.
Mycket spännande får vi vara med om…I fredags den 4/12 var vi med på skolchefs- och presidiemöte som var på träcentrum i Nässjö. Ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Leif Ternstedt, inledde mötet som hade fokus på nyanlända. Därefter berättade Gun-Ann Öholm Jansson (barn- och utbildningschef) om Nässjö i ett integrationsperspektiv och om vilka insatser som bedrivs i kommunen. Just vårt projekt är ju en av insatserna och det var anledningen till att vi var där.
(Leif Ternstedt och Gun-Ann Öholm Jansson)
Enhetschefen för flerspråkighet, Annika Bertling, informerade bland annat om strukturen runt nyanlända/flerspråkiga när det gäller modersmål, studiehandledning och kartläggning. 
(Annika Bertling)
Därefter var det vår tur att berätta om vad vi gör på de skolor som vi genomför vår utbildning på. Vi började med en kort bakgrund till vårt uppdrag och hur vi gjorde när vi la upp varje skolas utbildning. För att vår presentation skulle bli ”klassrumsförankrad” så valde vi att lägga mest tid på att berätta om träffarnas innehåll. Eftersom vi precis genomfört en träff som handlade om läsning så valde vi att gå lite mer på djupet när det gällde det. 
(Petra, Maria)
Tore Otterup föreläste om hur våra nyanlända elever får en bra språkutveckling.
Som sagt, mycket spännande får vi vara med om…
På dagens ”att göra-lista” stod sista planeringen inför träff 4 och möte med vår utvecklingsledare Anders Nilsson. Vi var både nyfikna och lite spända på mötet med Anders eftersom det bland annat skulle pratas framtid. Vi har tidigare fått frågan från flera olika håll hur vi vill fortsätta och utveckla vårt arbete. Det som känns så bra är att vi i PALM-Gruppen ser saker från olika håll men i slutändan blir det något gemensamt bra. Vi kompletterar varandra bra i gruppen och när det behövs så ”rycker” Anders in… 
(Maria, Anna, Gunilla, Lina och Anders Nilsson) (bakom kameran = Petra)
Inför nästa tillfälle är det flera moment som måste förberedas. Dels ska vi ha studiehandledare på besök och då måste allt vara förberett, t.ex. att vi vet vilka som kommer och att de får en chans att förbereda sig på lärarnas frågor, dels ska lärarna få utvärdera kursen för nu har halva tiden redan gått. Så snabbt tiden går när man har roligt!
När vi skriver, i detta fall utvärderingen, fastnar, diskuterar och väger vi orden fram och tillbaka. Vi vänder och vrider tills det nästan går runt i huvudet på oss. Detta är diskussioner som får ta tid när vi planerar för det är därför som vi blir väldigt nöjda med uppgiften när den är färdigställd. Ibland kan det skapa en stress för att det känns som om vi inte ska hinna med allt annat, men med facit i hand så blir vi alltid färdiga på utsatt tid. Därför fortsätter vi att fokusera på en sak i taget och gör den riktigt bra. Det är något vi kan ha med oss in i undervisningen. Måste vi alltid ha med alla delar för att hinna med så mycket som möjligt eller kan vi fokusera på några få och göra dem riktigt bra?
Men det var ingen vanlig dag utan det var Linas födelsedag så hon hade med sig tårta. Det finns inget som samlar energi så som fika och trevligt sällskap! Trevlig helg!
Planeringen inför träff 3 gick lika vilt till som vanligt. Först pratade alla i munnen på varandra och idéerna haglade kors och tvärs i rummet. Därefter sorterade vi idéerna och började få en bild över hur träff 3 skulle se ut och denna gång var det Lina (alltid är det någon av oss som ser skogen trots alla träden) som satte spiken i kistan genom att få oss andra att inse att ”less is more”.
Den ursprungliga planen var att vi skulle använda en av uppgifterna, Begreppskarta/tankekarta, i Gibbons ”Lyft språket lyft lärandet” för att lärarna skulle få förkunskaper inför kapitel fem på ett liknande sätt som de själva sedan ska kunna arbeta med eleverna när de i sin tur ska väcka sina förkunskaper inför läsning. Då vi hade tittat på Pluggkoden – strategier för läsning på UR.se, så kom Petra med den briljanta idén att vi skulle använda oss av samma övning som visades i filmen – ”du ska övertyga en publik att du har läst en bok som du inte har läst”. Alla gillade idén och vi hade nu svårt att få ihop tiden i vår planering och det var då Lina sa stopp… Härligt med kollegialt samarbete!!
Barbro Westlund är verkligen som en guru när det gäller läsförståelse och hennes föreläsning på symposiet 2015 var välbesökt.
Hur ser då Barbro på läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv? Jo, hon beskriver att det i skolan finns många möjligheter att bearbeta text tillsammans med andra och att denna möjlighet oftast inte återkommer på samma sätt senare i livet, men det räcker inte med att vi lärare enbart tänker att eleverna ska läsa mer utan vi måste arbeta med strategier för läsning. Enbart tyst läsning är inte den bästa strategin för att utveckla god läsförståelse hos alla elever, samtidigt är det viktigt att läsa mycket för att bli en bra läsare. Enligt Barbro är det viktigt att eleverna får rätt texter inom den proximala utvecklingszonen. Läsning på komfortnivå innebär att eleverna läser för enkla texter och därmed inte utmanas i sin läsning. Å andra sidan utmanas inte eleverna om de läser alldeles för svåra texter. Då handlar det om läsning på frustrationsnivå. Barbro hänvisade under sin föreläsning till Gough & Tunmer (1986) som beskriver läsning med ”The simple view of reading” bestående av delarna: Läsning = Avkodning x Förståelse. Utan avkodning blir det ingen läsning och utan förståelse ingen läsning. Barbro diskuterade även motivation, engagemang, kreativitet och ansträngning som en del i läsning. Hon tillade även att samma processer används vid läsförståelse, vilket språk det än gäller. Som läsare interagerar man med texten och använder personliga och kulturella erfarenheter, så kallade schema, för att skapa mening. Som lärare behöver man utgå ifrån elevernas erfarenheter, vilka kan se olika ut bland annat med tanke på elevernas kulturella bakgrund. Genom förberedande aktiviteter och samtal kan lärare aktivera eller utveckla relevanta scheman.
Det finns flera modeller att använda för att utveckla elevernas kunskaper, språk, läsning och läsförståelse, men Barbro har ju alldeles rätt när hon säger att det aldrig är modeller som undervisar. Det är lärare som använder modeller. Barbro menar att alla lärare måste vara språklärare och arbeta språkutvecklande i sina ämnen. Varje ämne har sitt språk. Hon tar bland annat upp att vi måste ge eleverna ett resonemangspråk. Under sin föreläsning citerade Barbro Ludwig Wittgenstein som uttrycker att ”Mitt språks gränser är min världs gränser”. Visst är det så. Språk spelar en otroligt viktig roll för oss människor och den som har språket har makt.
Så var det dags för träff 2 med lärarpersonalen på våra skolor. Inför träff 1 kändes det lite pirrigt. Vi visste ju inte vad lärarna skulle tycka om vårt koncept eller hur vi skulle bli emottagna. Eftersom träff 1 kändes lyckad och lärarna var positiva, intresserade och engagerade, kändes det sååå bra att planera och genomföra träff 2.
Våra mål för dagen var följande:
¤ bli säkrare på att identifiera svårigheter i skolspråket
¤ få förståelse för elevernas förutsättningar.
Litteracitet
Lärarna hade läst i Gibbons bok som tar upp att olika ämnen kräver olika litterata förmågor. Man kan sägas vara litterat inom ett ämne om man förstår hur de grundläggande principerna i ämnet är organiserade. Det kan innefatta att kunna läsa olika genrer, känna till hur språket kan organiseras, kunna använda olika strukturer inom språket och att kunna bedöma språket utifrån olika kriterier (Gibbons;2010:30).
Att identifiera svårigheter i text
Vi började med att sätta tänderna i den spännande uppgiften att identifiera svårigheter i text. Lärarna hade med sig olika texter från olika ämnen där deras elever fått stryka under ord som de tyckte var svåra eller som de trodde att flerspråkiga elever skulle tycka vara svåra. Flera gemensamma nämnare kom fram bland lärarna när vi gick varvet runt i gruppdiskussionerna. Vi diskuterade vikten av att eleverna får en förförståelse av text och att man tar upp och diskuterar svåra begrepp i sitt sammanhang istället för att lösryckt skriva upp nyckelord och förklara dem. Diskussionen kom även in på hur svårt det kan vara att förklara ord. Lärarna i gruppen hade god kännedom om ämnesspecifika begrepp som kan vålla svårigheter för eleverna, men det som förvånade dem var att flera av eleverna tyckte att de där kortare sambandsorden var svåra. Några lärare berättade att elever som har svenska som modersmål och som har kommit långt i sin språk- och kunskapsutveckling hade valt att stryka under ord som lärarna inte förväntat sig. Lärarna förstod därmed vikten av att arbeta med texter och text förståelse. Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande är verkligen något som gynnar alla elever!
För att få ytterligare förståelse för svårigheter i textmöten läste vi upp en text som handlade om den vardagliga sysslan att tvätta (Gibbons; 2010:27). Dock var ord som tvätt, tvätta osv utelämnade ur texten. Trots att texten ger en tydlig förklaring av alla steg som man genomför när man tvättar tar det ett bra tag innan man kommer på vad texten handlar om. Det bevisar verkligen att om man inte har förförståelse eller förståelse för viktiga nyckelord i en text så kan det ta ett bra tag innan man förstår texten. Kontext och stöttning är också viktiga delar i förståelse av text. Att vi kvinnliga deltagare på träffen ansåg att vi kunde utnyttja vårt schema, det vill säga våra erfarenheter för att skapa förståelse och mening i texten, på ett helt annat sätt än männen som vi tänkte inte tvättar så ofta, gick inte hem hos de manliga i gruppen. Men många skratt blev det!
Skolspråk och vardagsspråk
Vi diskuterade även skillnaden mellan skolspråk och vardagsspråk. Forskning visar att det tar mycket längre tid att utveckla skolans språkbruk än det vardagliga språkbruket (Gibbons; 2013:35). Det är skillnad mellan vardagligt språkbruk och skolans språkbruk på flera plan. Det vardagliga språkbruket har enkel meningsbyggnad medan skolans språkbruk har komplex syntax med svåra ordformer, sammansatta ord och nominaliseringar. Det vardagliga språkbruket har en direkt synbar kontext och ord används i sin vardagliga betydelse, exempelvis står ordet marknad för torgmarknad. I skolans språkbruk finns fackspråklig betydelse av vardagliga begrepp. Ordet marknad används eventuellt som ett begrepp inom ämnet ekonomi. Eleverna måste bli medvetna om vilket skolspråk som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen (Hajer & Meestringa; 2014:31-35). Reichenberg (2001:3–7) menar att många läromedelstexter är mycket koncentrerade i sitt språk och saknar orsakssammanhang, vilket gör att många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i texterna. För att kunna stödja och hjälpa eleverna är det av stor vikt att pedagogerna i de olika ämnena kan förklara de typiska drag som finns i ämnets texter (Björk & Liberg 2006:17)
Andraspråksinlärning – få förståelse för elevernas förutsättningar
Enligt Skolverket (2015:) behövs lärare med kompetens i andraspråksinlärning och språkutvecklande arbetssätt. Vi ville därför genom en Power Point berätta om några viktiga aspekter kring andraspråksinlärning, bland annat modersmålets betydelse, svårigheter när man lär sig det svenska språket, strategier för inlärare för att nå målspråket svenska mm. Vi vill uppmana alla lärare att arbeta för att eleverna ska våga vara risktagare. Ha höga förväntningar på alla era elever! Ge dem massor med möjligheter att använda svenska språket i tal och skrift! Se till innehåll och inte bara form!
SPUNK
Vi har valt att göra en egen checklista för språkutvecklande arbetssätt:
1. Höga förväntningar
2. Stöttning
3. Samstämmighet – röd tråd, mål/undervisning/bedömningsuppgift
4. Språkliga mål
5. Förkunskaper
6. Interaktion och elevaktivitet
Kommer ni också att tänka på Pippi när ni ser SPUNK? Bra! Vi tänkte också på Pippi, den där positiva tjejen som vågar pröva nya saker och som tänker att ingenting är omöjligt.
Källor:
Björk, Maj och Caroline Liberg (2006). Vägar in i skriftspråket tillsammans och på egen
hand. Stockholm: Natur och kultur.
Gibbons, Pauline (2012). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren och Fallgren.
Reichenberg, Monica (2001). En lärobok för alla. I: Språkbruk 2001:2. Hämtad (2015-05-23) från: http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=2453.
Skolverket (2015) Skolverkets lägesbedömning 2015. Stockholm: Fritzes förlag.
Marias fantastiska presentation av träff 2 finner ni här.
En av föreläsarna som vi sett fram emot att få lyssna till var Maaike Hajer, (som vi så klart fixade en groupie med 🙂 ) Hon tog bland annat upp vikten av samarbete på alla olika nivåer, från lektionsplanering via kurs och skolnivå till huvudmannanivå och kursplannivå…
Men hon pratade även om tomater…
Hon berättade om exporten av tomater som hade pågått i många år på hög nivå, men plötsligt sjönk efterfrågan rejält och man fick stora problem med alla tomater som inte gick att sälja. Efter mycket om och men tog man reda på orsaken och det visade sig att tomaterna var smaklösa och tråkiga. Ingen ville ha dem. De fick göra om sin produktion. De fick helt enkelt ändra den så den passade tomatköparna.
Denna historia visar på något som jag tror många av oss ställts inför. Att våra metoder inte längre fungerar lika bra. Att vår undervisning inte svarar mot de nya behov, nya elever, eller nya svårigheter som vi möter idag. Vi har i vårt uppdrag mött många duktiga och engagerade kollegor som känt sig frustrerade inför den nya undervisningssituation de ställts inför och där man känt sig otillräckliga inför mötet med våra flerspråkiga elever. När vårt sätt att arbeta inte stöttar eleverna i deras lärande, ja då måste vi kanske tänka om! Vi måste anpassa vår undervisning så den möter våra elever. Vi måste göra om.
Det är här Gibbons (Lyft språket , lyft tänkandet) och Hajer med flera kommer in i bilden! Det språkutvecklande arbetssättet ger oss verktyg att ge eleverna det de behöver. Hajer visade ett exempel på läraren som en process-stödjare. Hon beskrev processen att gå från ”läraren gör” till ”eleven gör” som en längre process än vad som var brukligt i mitt eget klassrum tidigare. Nu åker jag hem från symposium till mitt eget klassrum för att åter göra om…
Vid en planeringsträff inför kommande fortbildningstillfälle sitter vi och diskuterar det genomgripande syftet med hela vår fortbildning. Vad är det egentligen vi vill ska genomsyra det vi gör? Vad vill vi att våra kollegor ska ta med sig? Var vill vi vara i juni 2016?
Kloka Anna tar fram checklistan för språk och kunskapsutvecklande arbetssätt som bland annat återfinns i Bjerregaard och Kindenbergs Språkutvecklande SO-undervisning – strategier och metoder för högstadiet. De lyfter där fram sex utgångspunkter:
1) Höga förväntningar
2) Stöttning
3) Alignment (samstämmighet mellan mål, undervisning och bedömningsuppgift)
4) Språkliga mål
5) Förkunskaper
6) Interaktion och elevaktivitet
Detta känns som något vi vill trycka på och som vi önskar ska finnas med genom hela vår fortbildning oavsett om vi läser och diskuterar läsning, skrivande eller talet i klassrummet!
Den SPråkutvecklande UNdervisningen i Klassrummet! Det blir ju SPUNK såklart! Och det är ett utmärkt ord, enligt Pippi själv. Ett av det bästa till och med.
Det finns diskussioner där man oroar sig för att det här med språkutvecklande undervisning kommer att stanna vid ett ”modebegrepp”. Kanske ännu en av många metoder som passerat revy genom åren. Och det bör vi absolut ha med i åtanke, att det inte ska landa i några käcka undervisningstips utan att vi faktiskt vågar ta på oss helt nya glasögon för att se på vår egen undervisning med nya ögon…
Symposium 2015
PALM-Gruppen 
